Boken och filmen
Nu har vi kollat på hela filmen och jag har nästan läst ut boken. När man läser så bildar man sig en uppfattning om hur det är att vara personerna som den handlar om. Man framkallar även bilder om hur saker och ting ser ut. Och mina bilder stämde inta ALLS överens med hur det såg ut i filmen. Och det är en bra sak, enligt mig.
Jag tycker att filmen va bättre än boken. I vanliga fall brukar jag gilla böckerna lite mer, eftersom man år veta mer. Men i utvandrarna så fick man veta för mycket "mer". Det blev lite svårt att hänga med ibland, och mycket som står är inte så intressant och hade inte redigt någonting med storyn att göra.
Så filmen tog med det viktigaste och gjorde det lättare att förstå sammanhanget.
Julia Sjökvist
På denna bloggen kommer jag att göra inlägg angående Vilhelm Moberg och hans bok Utvandrarna.
torsdag 27 september 2012
torsdag 13 september 2012
Om en person
Nu ska jag skriva och berätta om en person i boken som jag känner starkt för.
Jag har valt Ulrika, hon som alla kallar för Horan, eftersom hon är en person som gör vad hon tror är rätt och struntar i vad andra personer runt omkring henne tycker och tänker. När Ulrika först nämndes i boken la jag inte ner så mycket uppmärksamhet på henne, men nu tycker jag att hon är den mest intressanta personen i boken.
När jag försöker att tänka mig in i hur det måste ha känns att veta att det ända sättet att försörja sig själv och sin familj var att sälj sex till alla villiga män i socken, så känns det hemskt. Och att ha rykte som hora på den tiden måste ha varit så enormt mycket svårare än det är idag. Och i boken är det ju inte bara Ulrika som drabbas, utan även hennes barn!
På sidan 181 i boken är Danjel och hans lilla grupp av "anhängare" mitt uppe i nattvarden i Danjels hus, då polisen och prästerna knackar på och kräver att dom genast slutar upp med sin sammankomst. Prästerna vill ha Danjel arresterad men polisen känner att han inte redigt har gjort något fel. Det uppstår då en konflikt emellan prästerna och den lilla gruppen av människor i stugan. Och det är Ulrika so drar det vassaste strået i konflikten. Hon är inte rädd för prästerna och talar därför om för som precis vad hon tycker om dom och deras metoder.
Jag gillar Ulrika därför att hon är så stark i sig själv och tror på det om anser vara rätt.
Julia Sjökvist
torsdag 6 september 2012
Sammanfattning s. 91-177
Nu har jag läst till sidan 177 i boken. Jag är hemma från skolan idag pga att jag har varit förkyld hela veckan och känner att det har blivit sämre. Boken har nu blivit lättare att förstå och inte lika invecklad som den var i början. Nu vet man vilka personerna är och hur dom är kopplade till varandra. Jag ska lite kort försöka skriva en sammanfattning om sidorna 92-177:
Det nya "stycket" börjar med att det är oväder ute och att blixten slår ner i Ängahuset. Det har varit dåligt med nederbörd, ingen alls rättare sagt, så folket är rädda att elden ska sprida sig. Men Ängahuset går inte att rädda, det brinner ner till grunden. Kristina tror att branden startade på grund att det Karl-Oskar gjorde tidigare i boken: Kastade upp hö o luften och skrek åt Gud att allt hö för de han hade va jan inte nöjd med. Även Karl-Oskar trodde att detta var hans fel!
Karl-Oskar börjar bli mer och mer bekymrad över att antalet av personer hela tiden ökar i huset nu nät Kristina väntar barn igen, men att föda och husrum bara minskar!
Danjel Andreasson, Kristinas morbror, ven den personen som lånade Karl-Oskar och Kristina dom pengar som dom behövde. Men en dag när Karl-Oskar gick till Kärragärde för att låna 50 riksdaler hände något märkligt. Hela Kärragärde var fyllt med olika sorts folk från socken. Fattiga personer, en hora och oäkta barn. Karl-Oskar förstod ingenting. Och när han senare hade lånat pengar och lovade att betala tillbaka med ränta så fort han fick råd, sa Danjel bara att han aldrig mer skulle ta emot pengarnas någon och att han och Karl-Oskar inte var skyldiga varandra något alls. Allt detta hade såklart en förklaring, och den var att Danjel och hans fru några dagar före hade fått besök mitt i natten....av självaste Gud! Då dom hade blivit pånyttfödda, som dom sa de. Dom hade kommit i insikt med att man inte ska döma utan hjälpa människor som behöver det. Därför tog dom emot alla fattiga och hemlösa personer från byn och gav dom mat och tak över huvudet. I sitt hus börjar även Danjel att predika om sin nya insikt om hur människor borde leva, men detta tycker inte prosten Brusanders om. Han besöker Danjel och förbjuder honom att hålla sina sammankomster i sitt hus!
Robert, den 15 åriga drängen som jobbar för Aron, tycker inte allt om sitt arbete. Han kan va ganska lat, och en dag kommer Aron på honom med att vila under sitt arbete. Pga att han har varit lat blir han slagen och utskälld. Senare en söndagsmorgon sticker han helt från sitt arbete och flyttar hem till sin storebror. När Karl-Oskar får veta att hans lillebror blivit slagen blir han vansinnig och beger sig till Aron för att "skälla ut honom". Men trotts detta skickar Aron polisen efter Robert. Det är då Robert talar om för sin bror om sina planer på att utvandra till America, och till Roberts stora förvåning delar Karl-Oskar hans tankar.
Mn när Karl-Oskar talar om för sin fru vad han har tänkt blir hon inte lika upprymd som han. Karl-Oskar vill utvandra för att dom i Sverige ligger i skuld och är fattigare än förr. Dom har dåligt med mat och inte så mycket att leva på. Han tror att dom kommer att vara garanterade mark i Amerika och att det kommer finnas ledigt arbete för alla! Men Kristina håller inte med! Hon är inte alls säker på att dom kommer få mark eller arbete. Och hon har ingen lust att säljs alla sina grejer och flytta ifrån alla hon känner och håller av. Dessutom kommer dom ju inte att kunna språket!
När vintern kom födde Kristina den åttonde personen i Korpamoen, sonen Anders Harald. Till barnets dop kalas fanns det i stort sätt ingenting att äta, men Kristina lagade gröt av en liten påse korn gryn som hon hade sparat på. Sedan sa hon åt alla att gröten inte fick röras innan gästen kom och ställde sedan ner den i källaren. Men när dom skulle bege sig iväg för att döpa pojken kunde inte den äldsta dottern, Anna, hittas någonstans! Alla sökte och tillsist hittades hon i källaren bredvid skålen med gröt, som nu nästan var tom. Men Annas mage var inte van vid sådan mat efter den svältande vintern, och senare må morgonen dog flickan. Det var efter detta som Kristina ändrade åsikt om att utvandra, nu ville hon lämna Sverige och börja om med ett nytt liv!
Det blev visst inte en så kort sammanfattning... Men det som står ovan är de viktigaste händelserna som har hänt sen mitt senaste inlägg. Jag tycker att boken har blivit bättre och bättre.
Julia Sjökvist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)